2017 – Ett omtumlande år går mot sitt slut

Hur summerar man ett helt år? Det är så otroligt mycket som har hänt, både för våra uppdragsgivare (barnen och ungdomarna), i vår egen organisation och i vår omvärld.

Våra uppdrag har under året präglats av den strikta asylpolitik som är gällande just nu. Vi ser att försök görs från politisk håll att laga och lappa i de system de själva har raserat. Men vi kräver bättre lösningar som inkluderar alla de tusentals som puttats ut ur system.  Majoriteten av de barn och unga som sökt upp oss för hjälp har befunnit sig i oerhört svåra situationer, där de plötsligt står utan bostad och inte har mat för dagen. Uppdragsarbetet har därför handlat om de mest grundläggande rättigheterna och om basala behov.

Vi har arbetat mycket med ansökningar till socialtjänsten om matpengar för att undvika akut nöd. Det är svårt att göra det begripligt för en ung utsatt människa varför mat för dagen och en trygg plats att sova på inte längre är en självklarhet. Det är också svårt att ta in att Sverige, som har legat i framkant gällande barns rättigheter och som historiskt har haft ett starkt skyddsnät för barn och unga, nu har backat på grundläggande rättigheter.

Många av de ungdomar vi möter har sökt upp oss på 18-årsdagen då de plötsligt varit tvungna att flytta från sitt boende. Istället för att fira en stor dag med nära och kära hamnar dessa ungdomar över en natt i utkanten av våra trygghetssystem. De är nu vuxna och alternativet som erbjuds är anläggningsboende på annan ort i Sverige. Ibland har de unga också blivit uppskrivna i ålder och behöver flytta från en dag till en annan. Erbjudandet om anläggningsboende kan vara svårt att ta till sig eftersom de flesta byggt upp ett liv med skola, fritid, kompisar och andra anknytningspersoner på den ort där de bor och har bott under flera år.

Utöver detta har vi följt med på möten, satt oss in i nya lagar och domar, samordnat möten, samverkat med både barn, unga och vuxna och hjälpt dem att överklaga beslut till domstol. Det har ärligt talat varit ett tufft år – för oss att arbeta som hjälpare men främst för de barn och unga vi möter. Det är svårt att acceptera att unga personer i vårt samhälle tvingas leva under så svåra omständigheter samtidigt som återkommande rapporter visar på att det går ekonomiskt bra för Sverige.

Precis som tidigare år ser vi även 2017 att det finns en genomgående röd tråd hos alla de barn och unga vi möter, där de bär på erfarenhet av att inte bli tagna på allvar. Oavsett uppdrag och vilka rättighetsområden vi arbetar med så har så gott som alla barn med sig den känslan när de söker sig till oss. Barn med föräldrar i vårdnadstvist där ingen frågat barnet om dess åsikt, barn som inte går i skolan och där vuxna inte har anpassat skolgången tillräckligt, hemlösa föräldrar med små barn där barnperspektivet saknas i bedömning om boende och ekonomi, barn som väntar i timmar på akutpsykiatrin för att sedan få veta att det är flera månaders väntetid till en öppenvårdskontakt.

Samtidigt som allt detta pågår så ser vi även allt det fina. Alla människor som sluter upp. Lärare som tagit sig an en ungdom som inte har någonstans att bo, gode män som kämpar för att hänga med i de juridiska svängarna, lokala politiker som tar kampen om rätten till mat för dagen och barn och vuxna som organiserar sig för att göra motstånd. Vi ser livliga debatter och fina samarbeten. Framförallt ser vi kärlek, värme och generositet hos de barn och unga som kämpar och inte ger upp.

Under året har vi lyft våra barns erfarenheter till instanser och personer som har makt och möjlighet att förändra och förbättra. På Barnrättsdagarna och i Almedalen lyfte vi unga med slutgiltigt avslag på asylansökan och deras rätt till mat för dagen. Tillsammans med Röda Korset, Rädda Barnen och Stockholms Stadsmission har vi ingått ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Stockholm stad. Syftet är att hålla kvar ensamkommande barn och unga med behov av stöd och hjälp i samhällets stödsystem.

Vi är extra stolta över vår programförklaring som vi tagit fram och som är en del i spridningen av Barnrättbyråns modell i Sverige.  Det är ett stort steg för oss och är vårt bidrag för att alla barn i Sverige i framtiden ska få tillgång till sina rättigheter. Redan i januari kommer vi öppna upp vårt andra kontor, i Umeå tillsammans med våra nya medarbetare Anna och Jenny. En dröm som blir verklighet med hjälp av Arvsfonden och Postkodsstiftelsen.

När vi nu går på julledighet och sammanfattar året har vi arbetat på uppdrag av närmare 75 barn och unga samt haft mer än 1000 stödjande kontakter. Majoriteten av uppdragen har handlat om stöd i kontakt med socialtjänsten och migrationsverket. Vi har även arbetat med barnets rättigheter kopplat till skola, psykiatrin och rättsväsendet.

Slutligen vill vi rikta ett innerligt tack till alla de barn och unga vi möter som släpper in oss i sina liv. Vi vill även passa på att tacka våra finansiärer som gör det möjligt för oss att driva Barnrättsbyrån vidare. Ett extra varmt tack till Childhood, Reach for Change och Stiftelsen Einar Belvén. Under 2018 kommer vi fortsätta kämpa tillsammans, för att stärka barns rättigheter i en tid då det behövs mer än någonsin.

Varma julkramar från oss på Barnrättsbyrån
Love, Nina, Emma, Klara, Ida & Karin