Varför behövs vi?

”Vi är en rättighetsbyrå för barn. Vi behövs – inte därför att barn är bärare av problem, utan för att samhället skapar problem för barn.”   Elin Wernquist

Att Barnrättsbyrån behövs handlar både om skälen till att barn far illa och vilka möjligheter de har att få hjälp när det väl har hänt. När en rättighetskränkning är ett faktum, har barn i Sverige idag få möjligheter att hävda sin rätt. Det är det inte bara vi som ser både FN:s barnrättskommitté och flera statliga utredningar vittnar om samma sak – det fattas en avgörande funktion i Sverige för våra barn och unga.

Uppdragen vi får av barnen innebär ett tätt samarbete och en gemensam kamp för att barnen ska få tillgång till sina rättigheter för att deras röster ska höras. De barn som vänder sig till Barnrättsbyrån är ofta samhällets mest utsatta – barn på institution, barn på flykt eller barn i hemlöshet.

Barn speglar samhället

Sedan starten har Barnrättsbyrån haft hundratals kontakter med barn. Deras erfarenheter är ovärderliga källor till kunskap om hur vart samhälle fungerar – och var det brister. När vi analyserar de första femårens möten framkommer fyra tydliga teman om brister i våra stöd- och hjälpsystem för barn.

Byråkratiska labyrinter. Nästa alla barn berättar om förvirring i kontakten med myndigheter. Barn som har det svårt har ofta kontakt med många olika myndigheter och mer flera olika vuxna där ingen har ett helhetsansvar.

Att prata för döva öron. Alla barn vi har kontakt med delar känslan av att inte ha blivit lyssnad på. Ofta känner sig barnen mer som en siffra eller pinne i ett system än en människa.

Beslut utan delaktighet. Vi kan se ett mönster i att barnen i liten utsträckning får vara med och bestämma om sitt eget liv, trots att de har realistiska och kloka tankar om vad de behöver.

Barn som lastas och bestraffas. Barn som säger ifrån, ifrågasätter, ställer krav eller inte lyder verkar ha svårare att få ett gott bemötande och den hjälp de har rätt till.

En tydlig kompass – även när det stormar

Att arbeta med att möta barn som har det svårt kräver att vi har en tydlig ideologisk grund att stå på. Utifrån vilken idé – vilket synsätt – möter vi barnet? Arbetet innebär ett ständigt utmanande och ifrågasättande där vår gemensamma syn hjälper oss att stå stadigt tillsammans.

Ibland får vi till det. Ibland inte alls. Även när det blir fel kan det vara en tröst och en hjälp framåt att ha sin ideologiska bas att reflektera utifrån. Det hjälper oss att lyckas bättre nästa gång.

Tre ideologiska grundpelare

Vi tror på barn.
Vi har bestämt oss för att tro på de barn vi möter, att de berättar vad de kan och det vi förtjänar att höra. Vi lovar att emot berättelsen, värdesätta den och bekräfta upplevelsen.

Vi tycker om barn.
Att tycka om barn handlar för oss om ansvar. Vi tror att varma relationer som präglas av tillit och förtroende stärker barnen och att det är vårt ansvar att lägga grunden för relationen.

Barn gör rätt om de kan.
Vi har valt att tänka att alla barn vill ha det fint i livet. När det inte blir så, är det vår uppgift att tillsammans med barnet utforska vilka hinder som uppstått.

Att arbeta på uppdrag av barn är Barnrättsbyråns kärna. Alla uppdrag ser olika ut och det finns inga färdiga mallar. Vår metod grundar sig i ett gemensamt utforskande som vi summerar i tre steg.


LYSSNA.
Vi tar emot barnens berättelse i ett varmt och inkännande möte. Barnets perspektiv står i fokus och vi lägger nu grunden för en tillitsfull relation.

FORMULERA UPPDRAG.
Om barnet vill, formulerar vi ett uppdrag som barnet ger till Barnrättsbyrån. Tillsammans planerar vi hur uppdraget ska genomföras.

AGERA.
Vi informerar barnet om rättigheter, tar reda på vem som är ansvarig, tar kontakt med myndigheter och är ett stöd för barnen i den processen.

Ett perspektiv som är viktigt för oss är att vi inte tittar på barnet som ett bekymmer med inneboende problem. Vi är inte intresserade av att kategorisera, stämpla eller sätta etiketter på ett barn. Istället vill vi utforska hur barnet ser på sin omvärld och vilka bekymmer som uppstått i barnets strävan att leva ett gott liv.

Det är alltid vårt ansvar att göra det möjligt för barn att berätta. Möjliggörandet kan se ut på era olika sätt. Det kan betyda att ett första möte blir att ta en promenad, se en favorit film eller åka hem till ett stökigt boende. Det innebär att vi behöver vara lyhörda för alla möjliga särskilda behov och anpassa vår verksamhet efter dessa. Det kan handla om funktionsvariationer, olika språkkompetenser, kommunikationsmedel eller andra behov som vi inte kan förutse.

Vår erfarenhet är att de flesta barn och unga har bra koll på de bekymmer de står inför och vilken hjälp de behöver. De allra flesta har faktiskt redan bett vuxenvärlden om hjälp. Om de ser Barnrättsbyrån som en sista möjlighet är det därför livsviktigt att barnen känner sig välkomna, omtyckta och tagna på allvar.

Det är vid första mötet vi lägger grunden för en tillitsfull relation, som är helt avgörande för vårt fortsatta eventuella samarbete. Det är också här vi klargör barnets makt över vår relation. Att det är de som är våra uppdragsgivare.

Barnrättsbyrån Stockholm

Barnrättsbyrån Umeå

  • ”Jag är trött på att skapa många, nya liv.”

  • ”Man vet att dom alltid ställer upp. Det spelar ingen roll vad det är.”

  • ”Att veta att man inte är ensam, att man har folk som bryr sig, det är också viktigt.”

  • ”Jag kände mig trygg. Jag hade hamnat i rätt händer. Dom tog situationen på allvar.”

  • ”Dom tar hand om sånt. Tar reda på vad det finns för regler när det gäller det här och det här.”