Barnrättsbyrån om Utredningen för en reform av den statliga barn- och ungdomsvården

Idag den 17 augusti presenteras Utredningen om reform av den statliga barn- och ungdomsvården (SiS-utredningen), som har haft i uppdrag att föreslå en ny organisation, verksamhet och ett nytt namn på myndigheten som idag är Statens Institutionsstyrelse (SiS). Barnrättsbyrån har varit delaktig genom hela processen och ser förslagen som presenteras idag som en stor seger för berörda barn och unga. 

Vägen fram till utredningen

2021 publicerade Barnrättsbyrån vår första granskning om våld och avskiljningar på de statliga ungdomshemmen. Utgångspunkten i arbetet var berättelser från enskilda barn och ungdomar som larmat om att de utsatts för våld, övergrepp och andra missförhållanden under sin tid i Statens institutionsstyrelses (SiS) vård, den myndighet som driver hemmen. Sedan dess har Barnrättsbyrån fortsatt att bevaka rättigheterna för barn och unga på SiS och släppt flertalet granskningar och studier. 

Även om SiS har fått ökad finansiering och satt in åtgärder för att komma till rätta med missförhållanden, har vi år efter år kunnat påvisa att dessa inte har haft tillräcklig effekt. Barn fortsätter att fara illa på de statliga ungdomshemmen och får inte tillgång till den vård och behandling de har rätt till. 

Kritiken kommer från flera håll 

Barnrättsbyrån är bara en av flera aktörer som rapporterat om missförhållanden och allvarliga brister inom SiS ungdomsvård. Bland annat Riksrevisionen, Institutet för mänskliga rättigheter, Riksdagens ombudsmän (JO), Statskontoret, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Barnombudsmannen har vid upprepade tillfällen framfört allvarlig kritik mot myndigheten. Kritiken rör allt från bristande vårdkvalitet, allvarliga missförhållanden och rättighetskränkningar till undermåliga lokaler och hög personalomsättning. 

Vår uppfattning är att det finns stora behov av att reformera SiS. Även om vi återkommande möter både personal och verksamheter som gör sitt yttersta för att de placerade barnen ska få den vård de behöver och har rätt till, saknas idag förutsättningarna för det på övergripande myndighetsnivå. 

Mot den här bakgrunden har Barnrättsbyrån arbetat aktivt för att en utredning skulle tillsättas, med målet att den nuvarande myndigheten ska läggas ner och att en ny verksamhet ska inrättas.  

I februari 2024 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som fick i uppdrag att föreslå en helt ny organisation och verksamhet med ett nytt namn. Barnrättsbyrån var med i arbetet med att ta fram direktiven för utredningen och organisationens generalsekreterare Elin Wernquist utsågs till expert i utredningen. 

Utredningen föreslår att lägga ner SiS ungdomsvård och att en ny myndighet ska inrättas 

I utredningen som presenteras idag den 17 augusti föreslås att SiS ungdomsvård avvecklas och att en ny myndighet inrättas. Den nya myndigheten ska heta Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård (MBU) och föreslås bildas den 1 februari 2029. 

För att förbereda inrättandet av den nya myndigheten bedömer den nuvarande utredningen att en ny särskild utredare ska få i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård. 

Det bästa med utredningen: 

Upprättelsen för barn och unga 

Den viktigaste vinsten med att den här utredningen tillsattes, och det resultat som nu presenteras, är den skillnad det kan komma att innebära för berörda barn och unga på sikt. När staten kliver in och tar ansvar för ett barn eller en ung person måste den erbjuda det bästa samhället har att tillgå. Så har det inte varit, men vår bedömning är att denna utredning utgör en god grund och riktning för en reformering av den statliga barn- och ungdomsvården. 

I utredningen finns placerade barn och ungas röster med. De berättar om vad som varit betydelsefullt under tiden på SiS, där många lyfter skolans roll och fina relationer med specifik personal. De berättar om vad som fungerat dåligt, som brister i delaktighet, otrygghet och utebliven behandling och sysselsättning. De berättar också om vad som varit direkt skadligt, som utsatthet för våld, långvarig isolering och kränkande behandling. Rösterna i utredningen stämmer väl överens med Barnrättsbyråns kontakter med placerade barn och unga.  

Vår uppfattning är att utredningen har tagit dessa röster på allvar och att de, till stor del, har fått genomslag i förslagen. Det här ger upprättelse till alla de barn och unga som på olika sätt farit illa i statens vård, höjt sina röster och protesterat mot den nuvarande verksamheten. 

Det tydliga vårduppdraget och vad barn och unga kommer att kunna förvänta sig 

Stort fokus för den nya myndigheten kommer att vara att barn och unga ska ges bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utanför institutionen, snarare än att fostras till att fungera i den särskilda institutionsmiljön. De statliga hemmen för barn och unga kommer att bli en tydligare pusselbit i vårdkedjan. 

 Vården föreslås omfatta socialt behandlingsarbete, hälso- och sjukvård samt utbildning. Samtliga delar ska representeras av centrala ledningsfunktioner i den nya myndigheten. 

 Principerna för vården innefattar bland annat att verksamheten ska bygga på förtroende med barnet eller den unge, utformas med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med att vara frihetsberövad, ge stöd i kontakten med barn och ungas viktiga relationer samt bearbeta omsorgssvikt, övergrepp och andra negativa upplevelser. 

 Att utredningen tydligt definierar vad barn och unga ska kunna förvänta sig av vården står i skarp kontrast till hur det ser ut idag, då det saknas sådan reglering. 

 Särskild noggrann tillsyn är ett begrepp som används för att definiera vilka barn och unga som ska vårdas inom SiS. Idag saknas det dock en definition av vad särskild noggrann tillsyn innebär. I och med den här utredningen föreslås en definition av begreppet, vilket är något som Barnrättsbyrån har drivit. Definitionen skulle göra avgränsningen tydligare för vilka barn som ska vårdas på statliga hem för barn och unga och vilka som är mer hjälpta av andra insatser. 

 Utredningen lägger även stor vikt vid att barn och unga erbjuds meningsfullhet under sin placering vid de statliga hemmen, vilket de tillfrågade barnen lyft som särskilt viktigt. Det handlar både om att arbeta främjande för skolgången och om högre krav på fritidsaktiviteter.   

 Utredningen ställer tydliga kompetenskrav på den personal som ska arbeta på myndigheten. Därutöver tillkommer högre ställda krav på introduktion, kompetensutveckling och handledning för personalen. 

Utformning, differentiering och lokaler 

Ett stort problem med SiS ungdomshem är att lokalerna till stor del är undermåliga, slitna och inte anpassade för att vara hem för barn och unga. För att komma till rätta med det lägger utredningen fram förslag om hur lokalerna ska vara utformade. I och med bildandet av den nya myndigheten görs även bedömningen att det kan finns möjligheter att ändra SiS befintliga hyreskontrakt. 

Utredningen lägger även fram förslag om åldersindelningar, storlek på enheter och institutioner, bemanning och inriktningar på enheter utifrån olika vårdbehov. Förslagen bygger på att bättre kunna möta barn och unga utifrån deras olika behov och förutsättningar. 

Utredningen föreslår även att 13 år ska vara en nedre åldersgräns för att placera ett barn på ett statligt hem för barn och unga. Om en placering inom myndigheten trots det anses vara det bästa för barnet kan välmotiverade undantag göras. Då kommer barnet att placeras på en enhet med särskild kompetens. 

Ett nytt ombud för barn och unga i statlig barn- och ungdomsvård 

För att säkerställa och stärka barns rättigheter och skydd mot missförhållanden föreslår utredningen att det ska inrättas ett nytt oberoende ombud vid Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Det särskilda ombudet ska ha i uppdrag att bevaka barns och ungas rättigheter inom den statliga barn- och ungdomsvården genom att ge rådgivning och vägledning till enskilda barn och unga. Det särskilda ombudet ska även utreda och ta ställning till enskilda klagomål om missförhållanden. 

Barnrättsbyrån välkomnar förslaget om inrättandet av ombudet. Idag agerar våra oberoende barnombud som ett stöd för barn och unga som utsatts för missförhållanden och hjälper dem att klaga och få sina rättigheter tillgodosedda. För oss är det uppenbart att det idag saknas en offentlig funktion dit placerade barn och unga kan vända sig med sina klagomål och få stöd, vägledning och upprättelse.  

Barnrättsbyrån är kritisk till:

Särskilda befogenheter 

Barnrättsbyrån är kritisk till att det inte ingick i utredningens direktiv att se över de särskilda befogenheter som SiS har idag. Särskilt olyckligt är det när det gäller befogenheterna avskiljning och vård i enskildhet. Det är befogenheter som vi vet för med sig allvarliga rättighetskränkningar och ett stort lidande för barn. Barnrättsbyrån har återkommande rapporterat om våld, övergrepp och andra missförhållanden i samband med avskiljningar. Mot bakgrund av att riksdagen har uttalat en ambition att avskiljningar ska fasas ut ser vi det här som ett missat tillfälle att se över befogenheten. 

Vi delar utredningens förhoppning om att behovet av befogenheter kommer att minska med en bättre verksamhet, med högre ställda krav på vård, personal och bemötande. Men historiskt sett har en sådan förhoppning inte visat sig vara tillräcklig för att faktiskt förändra arbetssätt och skydda barn mot otillåtna och farliga ingripanden. Här anser vi att det krävs förändrad lagstiftning för att säkerställa barns rättigheter och att göra en reell skillnad i hur placerade barn behandlas. 

Ingen ekonomisk kompensation 

Enligt utredningens förslag ska det nya särskilda ombudet för barn och unga som vårdas vid statliga hem inte ges i uppdrag att utge eller specifikt verka för ekonomisk kompensation. Detta trots att det skulle kunna handla om allvarliga rättighetskränkningar i form av diskriminering, sexuella övergrepp och bristande skolgång. 

Förslaget är delvis modellerat efter Barn- och elevombudet, som har i uppdrag att agera på enskilda barns uppdrag i förhållande till missförhållanden i skolan, men som också har möjlighet att verka för ekonomisk kompensation. Vi anser att ett sådant uppdrag även bör ges till det nya ombudet vid IVO. Risken är annars att ombudets funktion och makt blir tandlös i relation till de allvarliga frågor det har att hantera. 

Barn och unga som döms till sluten ungdomsvård ingick inte i uppdraget  

I juli 2026 tog Kriminalvården över ansvaret från SiS för barn som döms till sluten ungdomsvård. Barnrättsbyrån har varit djupt kritiska till detta och inrättandet av barnfängelser. Vi anser att en bättre lösning hade varit ett utökat direktiv till SiS-utredningen, med uppdraget att utreda en vårdform även för denna målgrupp inom ramen för den nya myndigheten. Vår uppfattning är att den nya myndigheten kommer få betydligt bättre förutsättningar än SiS har idag att även vårda barn som döms till sluten ungdomsvård.  

Avslutande ord 

Utredningens arbete har kantats av en rad utmaningar, där både den särskilda utredaren och sekretariatet har bytts ut. Det har inneburit att den reella utredningstiden varit betydligt kortare än de två och ett halvt år som gått sedan utredningen tillsattes i februari 2024. Det är olyckligt. Med ett så brett och ambitiöst direktiv hade den tiden behövts för en ännu mer genomgripande reformering av SiS.   

Utredningen ger därför inte svar på alla frågor. Vi hade önskat ett mer fördjupat resonemang om exempelvis innehållet i behandlingen, såsom familje- och nätverksarbete, den integrerade vården och eftervården. Detta är frågor som bör utredas vidare. Vi välkomnar att utredningen tydligt definierar vad barn och unga ska kunna förvänta sig av vården, samtidigt som frågan om hur barn och unga faktiskt ska kunna kräva ut dessa rättigheter lämnas obesvarad. 

Med det sagt, och givet utredningens förutsättningar, anser vi att den utgör en god grund och riktning för den fortsatta reformeringen av den statliga barn- och ungdomsvården. Mot den bakgrunden är vi glada över det slutbetänkande som presenterats idag. Det är en utredning som vi tror skulle göra stor skillnad för barn och unga som kan komma att behöva den statliga barn- och ungdomsvården i framtiden. 

Vi hoppas nu att regeringen och riksdagen kan agera skyndsamt, att utredningen remitteras och att lagstiftningsprocessen fortsätter, så att de viktiga förslagen i den här utredningen kan bli verklighet för berörda barn och unga.