Tillbaka!

Tänk att över ett år har gått. Ett år med bebis och ett år utan Barnrättsbyrån. Well, det är en sanning med modifikation. Jag har fått tjuvlyssna lite, komma in och fika, få uppdateringar. Men på det stora hela har jag stängt av jobbet och haft full fokus på mitt senaste tillskott – gullungen Albin.

Nu är jag tillbaka, det är lite pirrigt och nervöst. Inte minst för att så mycket har hänt, mina kollegor har blivit än mer proffsiga och skarpa och jag…ja jag har mest lunsat runt i urtvättad trikå, druckit kaffe och hängt hemma i Skarpnäck. Den närmsta tiden kommer att handla om att sätta sig in i det som gjorts, få överblick över det som ska göras, och lyssna in mitt team och min chefspartner Ida.

Att jag kunnat stänga av är inte en självklarhet. Inte när man är grundare och chef för en organisation. Det kan vara svårt att släppa frågor man brinner för och vill ska ”bli rätt”. Samtidigt kände jag ett stort behov att få fokusera på barn och inte vara lika splittrad som jag var i min förra föräldraledighet, som jag kombinerade med arbete. Just därför har det varit så viktigt, för Barnrättsbyråns växt, att jag varit borta. För jag, hör och häpna, har inte alltid rätt. Och en splittrad chef är oftast en usel sådan. Istället har medarbetarna och Ida fått styra skutan, utan mig. Det har varit ett tufft och påfrestande år, och herregud vilket jobb de gjort! Det har släppts rapport, jobbat på rekordmånga barns uppdrag, vi har startat upp och drivit Barnrättsbyrån i Umeå, varit med i internationella projekt och till och med i Al Jazeera.  Nya idéer, rutiner och tankebanor har fått fäste. Så TACK mina kära kollegor för att ni gett mig och Barnrättsbyrån detta <3

Jag har fått föda och ta hand om Albin. Det är inte en kompetens att förringa. Att få barn gör en i bästa fall mer ödmjuk. Inför livet, inför barn och föräldraskapet. Inför varandra. Och är det nåt jag vill ta med mig tillbaka till kontoret är det just det – ödmjukheten inför livet och det inte alltid är så lätt. Att ha med sig den är kanske den viktigaste nyckel vi har när vi möter människor som har det svårt tänker jag.

2019 bjuder på massor med spännande saker och en hel del utmaningar. Det är tydligt nu när vi nu går in i vårt femte levnadsår som organisation, att Barnrättsbyrån inte längre är ett ”nytt spännande projekt” utan en etablerad barnrättsorganisation som förväntas finnas och jobba på. Det kräver nya sätt att tackla och få med oss vår omvärld. För att fortsätta finnas och jobba på – det är precis vad vi ska göra.

I övrigt kommer jag ha fullt upp att hänga på mitt gäng igen! Och såklart få träffa och följa våra uppdragsgivare – våra barn och unga. Som jag längtat.

Varma kramar
Elin Wernquist
Generalsekreterare

Kolla vad gullig Albin är!