Unga röster i Umeå formade nytt arbetssätt för barn i behov av stöd
Barn och unga spelade själva en stor roll när den nya modellen för SIP skulle tas fram i Västerbotten. Resultatet blev en modell som genomsyras av ett barnrättsperspektiv och som ger konkreta verktyg för att involvera barn och unga i arbetet.
– Jag har känt mig hedrad av att få kunna vara med att delta för att ändra samhället till det bättre. Det har varit viktigt att få dela med mig av mina erfarenheter kring detta viktiga ämne, säger Jennifer Strömberg, Unga Röster.
Sedan förra hösten arbetar kommunerna i Västerbotten och Region Västerbotten efter en ny modell för SIP (Samordnad individuell plan). Syftet med den nya modellen, SIP Barnets Plan, är att förskola, skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst ska samordna sina resurser bättre för barn och unga, oavsett var i länet de bor. Samordningen ska utgå från barn och unga som rättighetsbärare och bygga på ömsesidigt ansvarstagande och tillit.
SIP Barnets Plan används när ett barn behöver stöd från flera verksamheter och det finns behov av samordning. Tidigare var det bara socialtjänst och hälso- och sjukvård som enligt lag kunde kalla till SIP. Men enligt den nya länsöverenskommelsen i Västerbotten kan nu även förskola och skola ta initiativ till SIP.
I processen för att arbeta fram den nya modellen har barn och unga med egen erfarenhet av samhällets stödsystem funnits med. Engagerade i Barnrättsbyråns ungdomsråd Unga röster i Umeå har varit delaktiga i processen.
– Jag var lite nervös innan första träffen då jag ofta känt mig i underläge i samtal med vuxna som sitter på mycket makt. De känslorna fanns inte alls under vårt samarbete. Jag kände att de ville lyssna på oss och det gjorde det så mycket lättare att vara delaktig, Linnea Gustavsson, Unga röster.
Modellen utgör en gemensam ram för arbetet som med samordnade insatser skapar förutsättningar för ett enhetligt arbetssätt, positiv samverkanskultur, effektivitet och kvalitet. I samverkan är utgångspunkten kunskapen om viktiga skyddsfaktorer för barn och unga, med särskilt fokus på skolframgång och föräldrastöd som två viktiga skyddsfaktorer. Enligt Unga röster var det avgörande att dialog fördes med barn och unga för att nå det resultat som blev.
– Pratar man inte med dem de berör, vad är då meningen med verktyget? Tittar man inte på vilken skruv man har, hur vet du vilken skruvmejsel du behöver? Säger Elin Klang, Unga röster.
Och Chris Saed, Unga röster, fyller i:
– De kan missa saker som vi ser som ”no brainers”. De tänker kanske inte på saker som funkar helt fel, som vi vet är helt fel. Man borde alltid prata med barn och unga när det handlar om frågor som berör dem.
SIP Barnets Plan beskrivs bäst som en process där barn och vårdnadshavare är delaktiga i att tillsammans med förskolan, skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten planera insatserna utifrån en helhetsbild av barnets situation.
Olivia Henriksson och Jenny Emilsson Hedman, som arbetar som oberoende barnombud på Barnrättsbyrån, har samordnat dialogen mellan arbetsgruppen för modellen och Unga röster. De ser att den nya modellen innebär en stor skillnad mot hur arbetet med SIP varit tidigare.
– Utifrån den erfarenhet vi har byggde det här arbetet tidigare på vad som var professionellas roller och ansvar. Barnen det handlade om ville sällan vara med i den här typen av möten. Om de deltog kom de sällan till tals och kunde efteråt känna att de inte förstod vad mötet handlat om. Med det här nya arbetssättet är utgångspunkten att göra varje enskilt barn delaktigt inför, under och efter en SIP, säger Jenny Emilsson Hedman och Olivia Henriksson.
Representanterna för Unga röster som deltog i arbetet är överens om upplevelsen att de vuxna hade lyssnat på dem.
– Det kändes verkligen som att de lyssnat eftersom de inte besökte oss en gång och sedan gjort sitt. Utan de kom tillbaka och återgav vad de gjort, hur de tänkt och hur det vi sagt använts, säger Ali Ramin Ataei, Unga röster.
Läs mer om Unga röster här: https://barnrattsbyran.se/unga-roster/